2.1 Senast år 2030 avskaffa hunger och garantera alla människor, i synnerhet de fattiga och människor i utsatta situationer, inklusive små barn, tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat året om.
Utmaning
För att sköta livsmedelsproducerande djur behövs säkra och effektiva läkemedel så att djursjukdomar kan förebyggas och behandlas på lämpligt sätt. För livsproducerande djur får endast sådana läkemedel användas i vilka läkemedelsresternas säkerhet har undersökts.
Överanvändning och missbruk av antibiotika ökar risken för att bakterierna blir resistenta mot antibiotika, både hos människor och djur. Detta utgör i sin tur ett hot mot både människors och djurs hälsa. Antibiotikaresistensen känner inga geografiska gränser eller artskillnader. Därför måste hotet bekämpas i enlighet med principerna om gemensam hälsa (One Health) med beaktande av människor, djur, livsmedel och miljö.
Förebyggande av infektioner är en väsentlig del av djurhälsovården och djurens välbefinnande. I och med klimatförändringen kan nya smittsamma sjukdomar hos djur förväntas även i Finland och man måste förbereda sig på dem till exempel med vaccin. Vaccinationerna hjälper till att skydda djuren mot allvarliga sjukdomar. Med hjälp av dem kan man också minska behovet av antibiotika och på så sätt förebygga risken för utveckling av antibiotikaresistens. När en ny djursjukdom konstateras hos livsmedelsproducerande djur i Finland kan vaccination mot sjukdomen tillåtas i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedelsverket. Om djuret ändå insjuknar och behöver antibiotika ska man i första hand använda smalspektriga antibiotika vid behandlingen av infektionen. Problemen med tillgången till veterinärmedicinska läkemedel har ökat under de senaste åren och gäller även antibiotika. En central utmaning är att trygga tillgången till dem.
I uppföljningen av effektiviteten hos åtgärderna för bekämpning av antibiotikaresistens granskas utvecklingen av antibiotikakänsligheten hos bakterier som isolerats från djur samt förändringar i förbrukningen av antibiotika avsedda för djur.
Fimeas roll och mål
Fimea beviljar försäljningstillstånd för veterinärmedicinska läkemedel och vaccin efter att ha bedömt deras effekt, säkerhet och kvalitet. Fimea följer upp biverkningarna av veterinärmedicinska läkemedel inklusive anmälningar om otillräckliga karenstider. Tillgången till veterinärmedicinska läkemedel främjas genom specialtillstånd eller undantagstillstånd. Dessutom följer Fimea upp partiförsäljningen av antibiotika för djur. Fimeas mål är att främja säker medicinering av livsmedelsproducerande djur och förebygga utvecklingen av antibiotikaresistens.
Hur främjas uppnåendet av målen vid Fimea?
Hot om ny djursjukdom – blåtunga
Blåtunga (bluetongue, BT) är en allvarlig virussjukdom hos idisslare som förekommer årligen i Europa. Den sprids via svidknott och kan orsaka betydande ekonomiska förluster på gårdar med nötkreatur, får och getter. Under de senaste åren har sjukdomens BTV3-serotyp också spridit sig längre norrut och den har redan konstaterats i Danmark, Sverige och Norge. Sjukdomen har tills vidare inte konstaterats i Finland och därför har vaccin mot blåtunga varit förbjudna. Fallen i Sverige har stärkt uppskattningen av att svidknott som sprids med vinden kan transportera viruset även till Finland.
I Finland förberedde man sig på sjukdomsrisken våren 2025. Jord- och skogsbruksministeriet inledde myndigheternas och näringarnas gemensamma beredningsmöten där man följde upp sjukdomsutvecklingen i Nordeuropa i realtid och bedömde behovet av att inleda vaccinationer i Finland. Under beredningen hörde man intressentgrupper i stor utsträckning och praxis för djurhandel, testning och eventuella restriktionsområden utvecklades.
Fimea följde under våren 2025 upp hur processerna för försäljningstillstånd för vaccin mot blåtunga framskridit och utredde tillgången till vaccin i Finland. Arbetet utfördes i nära samarbete med innehavare av försäljningstillstånd, myndigheter och näringar. De första försäljningstillstånden för BTV3-vaccin beviljades i Finland våren 2025 och förbudet mot användning av vaccin mot blåtunga slopades för Ålands del från och med juni 2025. Vaccinet som togs i bruk i Finland beviljades undantagstillstånd för förpackningar på främmande språk i juni 2025. Sjukdomen konstaterades slutligen inte i Finland under 2025.
Effekten av arbetet för att förebygga antibiotikaresistens kan bedömas genom att följa upp känsligheten hos bakterier som isolerats från djur och människor samt mängden antibiotika som använts för behandling av djur och människor. Finland var ett av de första länderna i Europa som för tre årtionden sedan började följa upp konsumtionen av antibiotika för djur. Uppgifterna samlades in från läkemedelspartiaffärernas statistik och till en början rapporterades resultaten enligt läkemedelsgrupp och som viktenheter i de nationella Finres vet-rapporterna. Den internationella jämförbarheten förbättrades avsevärt 2010 när Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA inledde ett frivilligt europeiskt projekt för uppföljning av förbrukningen av antibiotika för djur (ESVAC).
Försäljningen av antibiotika i förhållande till antalet livsmedelsproducerande djur har internationellt sett varit måttlig och kontrollerad i Finland. I Finland hör största delen av de sålda antibiotikamängderna för produktionsdjur till de primära, smalspektriga läkemedelsgrupperna, som endast har effekt på ett fåtal bakterier. Andelen bredspektriga (effektivt för flera olika bakteriegrupper) reservantibiotika för människor i vården av livsmedelsproducerande djur är mycket liten eller till och med obefintlig. Reservantibiotika är antibiotika som används för att behandla sådana infektioner hos människor som andra antibiotika inte längre har någon effekt på. Dessutom ges tre fjärdedelar av antibiotika för livsmedelsproducerande djur till djurindivider i Finland, medan andelen gruppläkemedel fortfarande är över 85 procent i de gemensamma resultaten för Europa. Vid gruppmedicinering exponeras också friska djur för antibiotika.
Finlands långsiktiga arbete för djurens hälsa ger resultat
Bakom Finlands goda resultat ligger ett långsiktigt och sektorsövergripande nationellt samarbete för att främja djurens hälsa och välbefinnande. I Finland har medicinsk behandling av djur styrts genom lagstiftning sedan 1940-talet. De första rekommendationerna om användning av antibiotika på produktionsdjur gavs 1996 och låg internationellt sett före sin tid. Användningsrekommendationerna har uppdaterats tre gånger, senast 2016. Även näringen har i stor utsträckning främjat djurens hälsa och välbefinnande genom olika frivilliga åtgärder.
Försäljningsstatistiken har synliggjort hur det långsiktiga arbetet för att främja djurens hälsa och välbefinnande påverkar förbrukningen av antibiotika för livsmedelsproducerande djur. Finlands exempel visar att produktionen av livsmedel av animaliskt ursprung också är möjlig genom måttlig användning av antibiotika.
Uppföljningen av försäljningen av antibiotika för djur i Europa blev obligatorisk 2023 och utvidgades till att gälla även djurartsspecifik användning av antibiotika. Samtidigt förnyades metoderna för insamling av uppgifter och rapporteringen. Fimea ansvarar fortfarande för uppföljningen av försäljningen i Finland, Livsmedelsverket samlar in uppgifterna om användningen. De två första ESUAvet-rapporterna om försäljning och användning av antibiotika för djur publicerades 2025 och de omfattar uppgifter från 2023 och 2024.
Fimeas roll i uppföljningen av förbrukningen av antibiotika för djur
Fimeas föregångare Läkemedelsverket inledde uppföljningen av förbrukningen av antibiotika för djur för tre årtionden sedan. Jubileumsåret till ära rapporterade Fimea hösten 2025 om ansvarsfull användning av antibiotika för djur samt om försäljningsstatistikens betydelse.
Arbetet med att utveckla ESUAvet-rapporteringen fortsatte 2025 och som en del av kvalitetssäkringen av rapporteringen lades nya egenskaper till i Fimeas läkemedelsregister. Resultaten av förbrukningsuppföljningen rapporterades på Fimeas webbplats och direkt till intressentgrupperna. I kommunikationen berättades särskilt vilka förändringar övergången till ESUAvet-uppföljning i praktiken innebär och hur de påverkar tolkningen av resultaten.
Som en del av projektet EU-JAMRAI-2 planerar och genomför Fimea också åtgärder för att förbättra tillgången till gamla smalspektriga kritiska antibiotika och djurvaccin. EU JAMRAI 2 är Europeiska unionens gemensamma projekt vars mål är att bekämpa antimikrobiell resistens och vårdrelaterade infektioner genom att förena perspektiven på människors, djurs och miljöns hälsa.
