Ansvar och säkerhet i läkemedelsbehandlingsprocessen
15.11.2021
Vem ansvarar för läkemedelsbehandlingens säkerhet vid arbetsenheten?
Ledningen och arbetsgivaren ansvarar för förutsättningarna för säker läkemedelsbehandling vid arbetsenheterna. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetstagarna har den kompetens som behövs för att utföra sina uppgifter samt för att läkemedelsbehandlingen är säker för patienterna. Därför ska arbetsgivaren se till att det vid arbetsenheterna under alla tider finns tillräckligt med utbildad och kompetent personal för läkemedelsbehandling och att de yrkesutbildade personerna inom social- och hälsovården och de andra arbetstagarna som genomför läkemedelsbehandlingen har tillräcklig utbildning, introduktion och kompetens för detta. Den som distribuerar läkemedlet ansvarar trots allt för att läkemedlet är korrekt.
Måste socialvården ha en sjukskötare som ansvarar för genomförandet av läkemedelsbehandlingen som helhet?
På social- och hälsovårdsenheter ska det finnas en utnämnd sjukskötare, som ansvarar för genomförandet av läkemedelsbehandlingen som helhet. Den sjukskötare som ansvarar för genomförandet av läkemedelsbehandlingen som helhet ska arbeta på arbetsenheten, så att han eller hon kan ingripa i observerade missförhållanden. Inom socialvården finns det dock enheter där klienternas servicebehov inte förutsätter en sjukskötare på heltid vid enheten, till exempel inom barnskyddet och servicen för utvecklingsstörda. Enheten ska dock utse en sjukskötare som ansvarar för den praktiska helheten av enhetens läkemedelsbehandling och som de facto besöker enheten för att bedöma om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig, som tar emot praktiska prov och så vidare. Om det inte finns någon sjukskötare bland enhetens egen personal, kan man komma överens om arbetsfördelningen med sjukskötarna vid serviceproducentens övriga enheter eller samarbeta med kommunens hälsovårdscentral. Det är också möjligt att samarbeta med privata aktörer inom hälso- och sjukvården.
Varför finns det ingen svenskspråkig bruksanvisning för läkemedelspreparatet som levererats till verksamhetsenheten?
Det är sannolikt fråga om ett läkemedelspreparat med specialtillstånd, dvs. ett läkemedel som inte har försäljningstillstånd i Finland och således inte heller en bipacksedel på svenska. Fimea kan på ansökan bevilja ett specialtillstånd för ett läkemedelspreparat som inte har försäljningstillstånd i Finland, om användningen av det är medicinskt motiverad.
Varför har patienten en känsla av att ingen ansvarar för läkemedelsbehandlingen som helhet (t.ex. för att de läkemedel som används är kompatibla)? Varför samarbetar inte de olika vårdinstanserna? Samarbete vore viktigt för patientsäkerheten.
Den behandlande läkaren ansvarar alltid för den enskilda patientens läkemedelsbehandling som helhet. När läkaren förskriver ett läkemedel ska han eller hon alltid försäkra sig om att det nya läkemedlet lämpar sig för användning tillsammans med de andra läkemedel som används. Även vid expediering av läkemedel på apotek kontrolleras kompatibiliteten hos de läkemedel som köps på apoteket just då.
Men det är en utmaning att informationen om de läkemedel som patienten faktiskt använder inte överförs från en organisation till en annan i informationssystemen eller nödvändigtvis ens från en enhet/avdelning till en annan till exempel inom ett sjukhus. Detta kommer dock att förändras, eftersom det för närvarande byggs upp en riksomfattande medicineringslista i Kanta-tjänsterna som gör det möjligt att överföra information. Detta kommer dock att ta några år.
Särskilt för patienter med multimedicinering och multisjuka patienter kan det vara bra att granska läkemedelsbehandlingen som helhet med hjälp av en separat tjänst. I utvärderingen av läkemedelsbehandlingen säkerställs att alla läkemedel är nödvändiga och kan användas tillsammans. Även eventuella problem med läkemedelsbehandlingen utreds och man söker en lösning på dem. En bedömning av läkemedelsbehandlingen kan begäras av läkare. Tjänsten kan också köpas på apoteket.
Som patient lönar det sig att själv vara aktiv. För det första lönar det sig för patienten att själv upprätthålla en läkemedelslista över alla recept- och egenvårdsläkemedel som faktiskt används. Det lönar sig också att anteckna de näringstillskott (s.k. naturpreparat) och växtbaserade läkemedel som används i läkemedelslistan, eftersom även dessa kan samverka med läkemedlen. För det andra lönar det sig för patienten att vara aktiv och fråga om något oroar. Det går att fråga så väl läkaren, skötarna som farmaceuten på apoteket.
Mer information:
Anvisningar för att skriva en läkemedelslista (på finska): Lääkityslista
Mer information om den riksomfattande medicineringslistan (FPA): Den riksomfattande medicineringslistan