Informationspaket om läkemedelsbehandling

Syftet med informationspaketet

Informationspaket innehåller information om läkemedelslistan och varför det är viktigt att uppdatera den. Materialet passar både för hälso- och sjukvårdspersonal och läkemedelsanvändare. Informationspaketet kan utnyttjas till exempel när man hjälper patienten att göra upp en läkemedelslista.

En riksomfattande funktion för upprättandet av en läkemedelslista är under utveckling i Kanta-tjänsterna och i framtiden kommer den att göra det lättare att uppdatera läkemedelslistan. Detta utesluter emellertid inte den yrkesutbildade personalens ansvar för att patientens läkemedelsuppgifter är korrekta i datasystemen. Avsikten är att patienten i framtiden också själv ska kunna komplettera sina uppgifter via Mina Kanta-sidorna. Innan den riksomfattande läkemedelslistan färdigställs bör det med hjälp av anteckningarna i patientdatasystemen och den läkemedelslista som patienten bär med sig säkerställas att uppgifterna om medicineringen är aktuella – patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen har ett gemensamt ansvar för detta.

Utmaningar då det gäller att upprätthålla aktuell läkemedelsinformation

En av de största utmaningarna för läkemedelssäkerheten är att det saknas aktuell information om patientens medicinering. Inom hälso- och sjukvården används flera datasystem och informationen om ändringar i medicineringen överförs inte alltid med patienten från en vårdenhet till en annan. I Kanta-tjänsterna är det möjligt att granska elektroniska recept- och patientuppgifter i alla hälso- och sjukvårdsenheter – förutsatt att patienten inte har förbjudit att uppgifterna syns. Å andra sidan garanterar inte ens ett elektroniskt recept aktuell information om patientens medicinering. Ibland kan det hända att ett läkemedel som ordinerats med recept i verkligheten inte används eller så kan den dos som patienten använder skilja sig från det som antecknats i receptet. När man fattar trygga vårdbeslut är det viktigt att känna till vilka receptbelagda läkemedel, receptfria läkemedel samt olika kosttillskott som används, såsom vitamin- och mineralpreparat och naturprodukter.

Vad avses med en läkemedelslista?

Med läkemedelslista kan man avse den information som finns i datasystemet om de receptbelagda läkemedel som ordinerats och som patienten använder. Med läkemedelslista kan man också avse den förteckning som patienten själv upprätthåller över alla de läkemedel som han eller hon använder. En läkemedelslista som patienten själv underhåller kan vara handskriven på papper eller ifylld på ett formulär från till exempel en patientorganisation eller ett apotek – eller en utskriven lista över receptbelagda läkemedel från patientdatasystemet med kompletterande information. Det finns också webbaserade läkemedelslistor och mobilapplikationer. På läkemedelslistan sammanställs uppgifter om alla recept- och egenvårdsläkemedel samt kosttillskott som används jämte doser och användningsändamål. Läkemedelslistan är en informationskälla för yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården, men hjälper också läkemedelsanvändaren att känna till sina läkemedel och deras användningsändamål. Listan som patienten bär med sig utgör en trygghet i akuta vårdsituationer, där patienten inte själv kan berätta om sin medicinering – därför behöver alla som använder läkemedel, och i synnerhet de som använder flera läkemedel, en läkemedelslista. Läkemedelslistan garanterar att uppgifter om patientens läkemedel överförs med patienten.

Hur kontrollerar jag tillsammans med patienten att läkemedelslistan är aktuell?

Det är ändamålsenligt att anpassa uppdateringen av läkemedelslistan till den lokala vårdprocessen. Aktuell läkemedelsinformation framgår i allmänhet inte av datasystemen, utan kräver alltid en intervju med patienten eller en anhörig. Fråga alltid patienten om han eller hon har en lista över de läkemedel som används. Som stöd för intervjun är det bra att reda ut gällande recept och uppgifter som registrerats i patientdatasystemet. Även den lista som patienten har med sig kan kompletteras. Den behandlande läkaren ansvarar alltid för att den uppdaterade läkemedelslistan bekräftas i patientdatasystemen.

• Berätta för patienten vad som avses med en läkemedelslista och varför patienten borde ha en sådan. 
• Hjälp patienten att göra upp en läkemedelslista. 
• Uppmana patienten att uppdatera listan alltid när det görs ändringar i medicineringen. 
• Uppdatera läkemedelslistan tillsammans med patienten. 

För varje läkemedel ska namn, dos, tidpunkt och användningsändamål uppges. Om användningsändamålet är oklart för patienten, är det i detta sammanhang lätt att diskutera saken med patienten. Egenvårdsläkemedel och kosttillskott upplevs ofta inte som läkemedel. Berätta för patienten att det är nödvändigt att det finns information om alla preparat som använts i hemmet för genomförandet av en trygg vård. 

För många är det en utmaning att komma ihåg sina läkemedel och då lönar sig att utnyttja hjälpfrågor i intervjun, till exempel: 

• Du har en hjärtsjukdom/astma/minnessjukdom, använder du något läkemedel för det? 
• Du berättade att du haft halsbränna/hosta/ förstoppning, har du använt något läkemedel för besväret? 
• På receptet står det 1 tablett 3 gånger om dagen, hur har ni använt det här läkemedlet?
• Har du använt någon annans läkemedel, till exempel makens/makans eller din bekantas läkemedel?

Ytterligare information:

• Video om aktuell läkemedelslista på svenska (mp4)
  Videon beskriver läkemedelslistans syfte (1 minut och 18 sekunder). Videon i Mp4-format kan laddas ner för att användas t.ex. på datorskärmen.
• Upprätta en egen läkemedelslista (pptx)
  PowerPoint-presentation som beskriver vad som avses med en uppdaterad läkemedelslista. Lämpar sig för att visas för läkemedelsanvändare.
• Läkemedelslista (Fimea)
  Länk till Fimeas webbplats med information om läkemedelslistans betydelse riktad till läkemedelsanvändare.

Syftet med informationspaketet

Syftet med informationspaketet är att visa hur multidisciplinära medicinska utvärderingar kan genomföras i praktiken. Materialet är lämpligt för social- och hälsovårdspersonal.

Vad avses med Interprofessionell utvärdering av läkemedelsbehandling? 

Hanteringen av läkemedelsbehandling som helhet och vid behov utvärderingar utgör en grund för genomförandet av rationell läkemedelsbehandling. Utvärderingen kan genomföras på många olika nivåer endera tillsammans med en eller flera yrkesutbildade personer inom social- och hälsovård. 

Det finns olika typer av praxis som säkerställer rationell läkemedelsbehandling: 

• Kontroll av att läkemedelslistan är aktuell 
• Kontroll av läkemedelsbehandling 
• Utvärdering av läkemedelsbehandling 
• Helhetsutvärdering av läkemedelsbehandling 

Kontrollen av att läkemedelslistan är aktuell och kontrollen av läkemedelsbehandlingen kan genomföras av den yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården ensam eller tillsammans med andra professionella. Vid kontroll av att läkemedelslistan är aktuell kontrollerar man att läkemedlen som patienten använder i verkligheten motsvarar informationen som har antecknats i läkemedelslistan. Vid kontroll av patientens läkemedelsbehandling kontrollerar man att doseringen av läkemedlen samt tidpunkterna för administreringen följer godkänd vårdpraxis. Man utreder även en eventuell överlappning och inkompatibilitet mellan läkemedlen.

I ett interprofessionellt team ingår vanligtvis alltid av en läkare, sjukskötare och farmaceut. Vid behov kallas social- och hälsovårdspersonal som deltar i kundens vård (t.ex. närvårdaren) samt kunden och närstående till kunden.

I detta informationspaket fokuserar man på bedömningar av läkemedelsbehandling och helhetsutvärdering av läkemedelsbehandling (i fortsättningen interprofessionell utvärdering av läkemedelsbehandlingen) som har genomförts i samarbete med social- och hälsovårdspersonal. 

Vid utvärderingen av läkemedelsbehandling genomförs en utvärdering av patientens behov av läkemedelsbehandling och dess ändamålsenlighet. Helhetsutvärderingen av läkemedelsbehandling innehåller dessutom en utvärdering av genomförandet av patientens läkemedelsbehandling och behandlingsföljsamhet. Det är väsentligt att överväga behovet, nivån och omfattningen av utvärderingen så att den motsvarar patientens behov. Läkaren ansvarar alltid för nödvändiga förändringar i medicineringen och läkemedelsbehandlingens helhet.

Varför behövs interprofessionella utvärderingar av läkemedelsbehandlingar?

Det är nationellt känt att det ofta förekommer brister i hanteringen av läkemedelsbehandlingen som helhet. Detta betyder att läkaren inte nödvändigtvis har kännedom om patientens helhetsmedicinering när han eller hon ordinerar ett nytt läkemedel. Ofta ordineras flera läkemedel på en gång för en sjukdom eller ett symtom och det finns inte nödvändigtvis någon plan eller tydlig ansvarsfördelning i den totala läkemedelsbehandlingen om vem som är ansvarig för helhetsmedicineringen. Med hjälp av en multiprofessionell läkemedelsgenomgång bedöms patientens läkemedelsbehandling som helhet och en plan upprättas för att stödja en framgångsrik läkemedelsbehandling framöver. I genomgången utnyttjas olika yrkesgruppers kompetens och expertis. Det är lättare att uppfatta patientens läkemedelsbehandling och det är lättare för läkaren att fatta beslut som gäller läkemedelsbehandlingen. 

Särskilt multisjuka patienter och patienter med multimedicinering kan ha många problem av olika typ vid genomförande av läkemedelsbehandling som kan identifieras och lösas med hjälp av en utvärdering av läkemedelsbehandlingen. 

Problemen kan exempelvis orsakas av: 

• bi- eller samverkningar hos läkemedel 
• att läkemedel som är avsedda för tillfälligt bruk kvarstår i regelbundet bruk 
• överlappande läkemedelsbehandling 
• läkemedelsdosering som sker för ofta eller sällan 
• dålig behandlingsföljsamhet.

Genomförande av Interprofessionella utvärderingar av läkemedelsbehandling 

Den interprofessionella utvärderingen av läkemedelsbehandling är mycket lämplig för till exempel hemvården eller i serviceboenden. Det är viktigt att lära sig att identifiera de patienter som har nytta av en utvärdering av läkemedelsbehandling. Dessa kan vara till exempel äldre patienter eller patienter som har multimedicinering. Det är bra att komma överens om praxis lokalt med aktörerna så att utvärderingsprocessen för läkemedelsbehandlingen blir smidig och att man får från varje yrkesutbildad den kompetens och sakkännedom som behövs vid respektive fall. Det väsentliga i utvärderingen av läkemedelsbehandlingar är att lyssna på patientens erfarenheter om läkemedelsbehandlingen lyckas och ta dem i beaktande vid utvärderingen av interprofessionell läkemedelsbehandling. 

Interprofessionella utvärderingar av läkemedelsbehandlingar kan genomföras på många olika sätt. Information insamlas om kundens hälsotillstånd, funktionsförmåga och läkemedelsbehandling från både patientdatasystem och genom att intervjua kunden. Olika fackmän kan utvärdera genomförandet av läkemedelsbehandlingen för sig och anteckna sina observationer till exempel i en separat rapport eller i ett separat patientdatasystem. Det är även möjligt att samlas som ett team och diskutera patienternas läkemedelsbehandlingar och anteckna alla de olika fackmännens iakttagelser samtidigt. Då får läkaren på ett enda möte tillgång all nödvändig information. Utgående från diskussionen eller rapporten fattar läkaren beslut om ändringar som ska göras i behandlingen. Ändringarna införs i vårdplanen och man kommer överens om hur de ska genomföras och följas.

Ytterligare information:

• Genomförande av interprofessionella utvärderingar av läkemedelsbehandling (jpg)
• Länk till rapporten från det interprofessionell nätverket som koordinerades av Fimea (resumé på svenska, Julkari)
• Information från kolumnen Vettig läkemedelsbehandling som stöd för praktiskt arbete (tidningen Sic!)

Syftet med informationspaketet

Syftet med informationspaketet är att erbjuda information om betydelsen av uppföljningen av läkemedelsbehandling och ge konkreta verktyg som kan användas i social- och hälsovårdspersonalens dagliga arbete. Dessutom finns det material i informationspaketet som är avsett för läkemedelsanvändarna.

Vad avses med uppföljning av läkemedelsbehandling? 

Syftet med uppföljning av läkemedelsbehandling är att utreda läkemedelsbehandlingens effekt, säkerställa att den lyckas, uppskatta läkemedelsbehandlingens helhet, utreda den långtidssjukas erfarenheter av läkemedelsbehandlingen, ge råd och handledning till den långtidssjuka enligt hans eller hennes behov och berätta om tillförlitliga källor för läkemedelsinformation. Det finns en aktuell läkemedelslista som stöd för läkemedelsbehandling.

Personalens och den långtidssjukas roll

Läkaren följer upp att den långtidssjukas behandling lyckas med hjälp av återkommande kontroller och undersökningar. Även vårdpersonalen följer upp och dokumenterar den långtidssjukas hälsotillstånd, genomförandet av läkemedelsbehandlingen och förmedlar information om förändringar i den långtidssjukas hälsotillstånd. Vårdpersonalen deltar även i utredningar av den långtidssjukas hälsotillstånd och funktionsförmåga. Vårdpersonalens uppgift är att säkerställa att den långtidssjuka känner till syftet med sin läkemedelsbehandling och vet hur effekten av läkemedelsbehandlingen kan följas. 

Läkemedelsordinationerna gäller under två år med undantag av några fall. Det kan vara intervallet mellan kontrollbesöken inom hälso- och sjukvården för en långtidssjuk som befinner sig i behandlingsbalans. Personer med långvariga sjukdomar besöker apoteket vanligtvis flera gånger per år, eftersom läkemedel med ersättning kan expedieras för högst tre månader åt gången. På så sätt har även apotekets farmaceuter en viktig roll i att följa hur den långtidssjuka använder sitt läkemedel, om läkemedlet har verkat på önskat sätt och om den långtidssjuka har upptäckt problem i samband med användningen. Vid behov hänvisas man på apoteket att ta kontakt med den behandlande läkaren. 

Den långtidssjuka själv har också en betydande roll för att uppföljningen av läkemedelsbehandlingen ska lyckas. Resultat, iakttagelser och erfarenheter från den långtidssjukas självkontroll är information som inte kan upptäckas i patientregistret, läkemedelsordinationerna eller laboratorieresultaten. Det är viktigt att den långtidssjuka berättar för hälso- och sjukvårdpersonalen om förändringar som har skett i hans eller hennes tillstånd, läkemedelseffekter samt eventuella problem. De närstående och närståendevårdarna har en viktig betydelse för att uppföljningen av läkemedelsbehandling ska lyckas, särskilt när den långtidssjuka inte kan ta hand om sin läkemedelsbehandling på egen hand.

EAPK-minnesregel för uppföljning av läkemedelsbehandling 

Med hjälp av EAPK-minnesregeln kan hälso- och sjukvårdspersonal genom att fråga patienten få enkelt och snabbt reda på om läkemedelsbehandlingen sker enligt planerna. En klargörande fråga ställs angående respektive tema: 

E=effekt (Har läkemedelsbehandlingen effekt?) 
A=användning (Den verkliga användningen av läkemedlet) 
P=problem (Eventuella problem med läkemedelsbehandlingen) 
K=kontroller (Hur genomförs läkemedelskontrollerna?)

Vilken nytta har man av en väl genomförd läkemedelsbehandling? 

En väl genomförd uppföljning av läkemedelsbehandling förbättrar behandlingsresultaten. Enligt studier förbättrar till exempel en regelbunden uppföljning av blodtryck eller blodsocker behandlingsbalansen och behandlingsföljsamheten. Med hjälp av uppföljningen kan man även upptäcka problem inom läkemedelsbehandling, klargöra läkemedelsbehandlingens mål och förbättra behandlingsmotivationen.

Ytterligare information:

• Beskrivning av de olika delområdena i EAPK-minnesregeln (Effekt, Användning, Problem, Kontroll) (pdf) Minnesregeln kommer från Leena Saastamoinens doktorsavhandling. Frågorna i minnesregeln är lämpliga att begrundas av förutom social- och hälsovårdspersonalen även av själva läkemedelsanvändaren. 
• Beskrivning av elementen i rationell läkemedelsbehandling som riktar sig till hälsovårdspersonal (pdf) 

Syftet med informationspaketet

Syftet med informationspaketet är att förse yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och läkemedelsanvändare med läkemedelsinformation om biosimilarer. Materialet kan utnyttjas till exempel vid självstudier och patientrådgivning.

Vad är biologiska läkemedel?

Biologiska läkemedel är läkemedel som innehåller en eller flera aktiva substanser som har tillverkats av en biologisk källa eller härstammar från en sådan. Biologiska läkemedel (även biosimilära läkemedel) framställs från levande organismer, såsom biotekniskt modifierade levande celler. Detta möjliggör att de levande organismerna eller cellerna kan producera det biologiska läkemedlets aktiva substans. Biologiska läkemedelspreparat är den allra snabbast växande gruppen av läkemedel. Till dem räknas bland annat vacciner, blodpreparat (t.ex. koagulationsfaktorer), allergener, polysackarider (t.ex. Heparin) och preparat som framställts genom rekombinations-DNA-teknik (proteiner, t.ex. insuliner, antikroppar). Nykomlingarna i gruppen är läkemedel som används i så kallade avancerade terapier: gen- och cellterapiprodukter och vävnadstekniska produkter.

Biologiska läkemedel är ofta stormolekylära och de har en mer komplex struktur än kemiska läkemedel. På grund av den komplexa strukturen och produktionsmetoden kan det förekomma en viss grad av naturlig variation mellan olika tillverkningspartier av ett biologiskt läkemedel.

Biologiska läkemedel utvecklades tidigare i första hand för sällsynta sjukdomar, men idag finns det en växande mängd av dem även för behandling av allmänna sjukdomar, t.ex. diabetes, reumasjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar, astma och cancer. Biologiska läkemedel uppskattas ha en mycket viktig ställning inom läkemedelsbehandlingen i framtiden eftersom redan hälften av alla läkemedel som är under utveckling är biologiska preparat.

Vad är biosimilarer?

En biosimilar är ett biologiskt läkemedel som har utvecklats till att vara likartat och jämförbart med ett ursprungligt biologiskt läkemedel. Biosimilarer kan inte direkt jämställas med generiska läkemedel vars aktiva substans har samma kemiska struktur som originalläkemedlet.

Ett biosimilarläkemedel innehåller en version av samma aktiva substans som originalläkemedlet. Det kan förekomma små skillnader till följd av produktionsmetoden och den komplexa molekylstrukturen. Hos biosimilarer förekommer, i likhet med originalläkemedel, en viss grad av naturlig variation mellan tillverkningssatserna.

I samband med ansökan om försäljningstillstånd för en biosimilar ska sökanden bevisa att de interna variationerna och eventuella skillnaderna mellan biosimilaren och det ursprungliga referensläkemedlet inte påverkar effekten eller säkerheten.

Allmänt taget är det möjligt att använda en biosimilar för samma indikationer som originalläkemedlet. På samma sätt gäller alla begränsningar i samband med originalläkemedlet också för biosimilarerna.

Ytterligare information:

• Biologiska läkemedel (Fimea)
  Fördjupad information om biologiska läkemedel i Fimeas avsnitt Läkemedelssäkerhet och -information för yrkesutbildade inom social- och hälsovården.
• Biosimilarer (Fimea)
  Fördjupad information om biosimilarer i Fimeas avsnitt Läkemedelssäkerhet och -information för yrkesutbildade inom social- och hälsovården.
• Forskningsprojekt om vad läkarna anser om införandet av biosimilarer i Finland (Julkari) I undersökningen intervjuades dermatologer, gastroenterologer, reumatologer och diabetologer 2018. (på finska, resumé på svenska)
• Utbyte av biologiska läkemedel på apotek - synpunkter på utbytet av läkemedel och därmed förknippade faktorer kring medicineringssäkerheten (Julkari) Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea. Publikationsserien Fimea utvecklar, utvärderar och informerar 5/2019. Forskningsprojekt om utbyte av biologiska läkemedelspreparat på apotek. I undersökningen intervjuades läkemedelsbranschens intressentgrupper och patientorganisationer hösten 2018. (på finska, resumé på svenska)

Information till patienter om biosimilarer

För patienter som behöver information om biosimilarer finns det tillgång till mer information på finska och engelska. Det finns till exempel patientanvisningar på finska och engelska. Fimea har också utarbetat en sammanfattning om biosimilarer på lättläst finska. Den lättlästa texten har bearbetats till sitt innehåll, ordval och sin struktur så att den är lättare att förstå för personer som har svårigheter att läsa och förstå allmänspråk.

Patientanvisning om biosimilarer på finska (pdf)

Patientanvisning om biosimilarer på engelska (ec.europa.eu)

Sammanfattning om biosimilarer på lättläst finska (pdf)

Mer information om biosimilar på finska och engelska (Fimea)

Syftet med infopaketet 

Syftet med infopaketet är att hjälpa hemvårdsenheterna att ta i bruk en mätare för bedömning av risker i äldre personers läkemedelsbehandling och på så vis främja utnyttjandet av den. 

Hemvårdens närvårdare och primärskötare är i nyckelposition när det gäller att övervaka läkemedelsbehandlingarnas för- och nackdelar och konstatera problem i medicineringen. Kärnan i infopaketet är den mätare för bedömning av risker i de äldres läkemedelsbehandling som utvecklats vid Helsingfors universitet till stöd för vårdarnas arbete. Dessutom finns det material i infopaketet avsett för utveckling på organisationsnivå. Användningen av bedömningsmätaren gagnar hemvårdsenheternas verksamhet genom att den medför mer enhetlighet i övervakningen av läkemedelsbehandlingar. 

I informationspaketet presenteras dessutom Kontrollistan för lyckad medicinering, LOTTA, som är avsedd för läkemedelsanvändare. I infopaketet ges vårdpersonalen också anvisningar om hur listan kan utnyttjas av de egna patienterna eller klienterna. 

Varför är det viktigt att identifiera problem med läkemedelsbehandlingen av äldre personer?  

Läkemedelsbehandlingar av äldre personer har många särdrag. En lämplig läkemedelsdos kan vara mindre än den som är avsedd för personer i arbetsför ålder. Läkemedelsbiverkningar och läkemedlens skadliga interaktioner kan försämra funktionsförmågan och orsaka symtom såsom minnesluckor, vacklande balans, fallolyckor, trötthet eller förvirring samt svårigheter att klara sig i det dagliga livet. Det är viktigt att konstatera och avlägsna läkemedelsbiverkningar och andra problem med läkemedelsbehandlingen för att främja äldre personers funktionsförmåga. 

Personer över 65 år löper mångdubbel risk att hamna på sjukhus på grund av läkemedelsbiverkningar eller andra problem i samband med läkemedelsbehandling jämfört med yngre personer. Även allvarliga läkemedelsbiverkningar hopar sig hos äldre personer. Det har uppskattats att över hälften av läkemedelsbiverkningarna och problemen med läkemedelsbehandlingen bland äldre personer kan förhindras bland annat genom rätt val av läkemedel och doser samt omsorgsfull uppföljning av läkemedelsbehandlingen.  

Regelbunden hemvård omfattar äldre personer som är i allt sämre skick, multisjuka och använder många läkemedel samtidigt. Hemvårdens närvårdare och primärskötare är i nyckelposition när det gäller att övervaka läkemedelsbehandlingarnas för- och nackdelar och konstatera problem i medicineringen.  

Hurdan är den mätare som utvecklats för bedömning av riskerna i de äldres läkemedelsbehandling? 

En mätare för bedömning av risker i de äldres läkemedelsbehandling har utvecklats vid Helsingfors universitet till stöd för vårdarnas arbete. Mätaren innehåller 18 frågor som bedömer riskerna i de äldres läkemedelsbehandling och dess genomförandeprocess. Införandet av mätaren förutsätter en kort introduktion per verksamhetsställe. Blanketten fylls i tillsammans med klienten och/eller klientens närstående i samband med ett normalt hembesök och det tar cirka tio minuter.  

Utöver att identifiera och lösa biverkningar och problem i anslutning till läkemedelsbehandlingar gynnar användningen av mätaren hemvårdsenheternas verksamhet genom att öka enhetligheten i uppföljningspraxis av läkemedelsbehandlingar. Dessutom främjar den kompetensen inom geriatrisk läkemedelsbehandling och samarbetet mellan yrkesutbildade personer som arbetar inom hemvården. Det yttersta målet är att förbättra medicineringssäkerheten för äldre personer som får hemvård. 

Läs mer:

• Mätare för bedömning av risker i de äldres läkemedelsbehandling (pdf)
  • Blanketten kan utskrivas och ifyllas. Mätaren hjälper till att identifiera vårdmässigt betydande medicineringsproblem och är avsedd för när- och primärskötare vid vanliga hembesök. 
• Mätare för bedömning av risker i de äldres läkemedelsbehandling - utbildningsversion (pdf)
  • Filen innehåller förklaringar till riskpunkterna i mätaren för bedömning (varför en ifrågavarande sak medför en risk för uppkomsten av läkemedelsbehandlingens problem och läkemedelsbiverkningar). 
• Mätare för bedömning av risker i de äldres läkemedelsbehandling-infograf (pdf)
  • Den kärnfulla bildserien berättar hur mätaren för bedömning av risker i de äldres läkemedelsbehandling kan tas i bruk vid hemvård.  
  • Mätare för bedömning av risker i de äldres läkemedelsbehandling-infograf i tillgänglig form (pdf)
• En mer detaljerad beskrivning av stegen för att ta i bruk mätaren som stöder infografen (pdf)
  • Beskrivning av införandet av ”Mätaren för bedömning av risker i de äldres läkemedelsbehandling” avsedd för närvårdare i en hemvårdsenhet. 
• Erfarenheter från användning av mätaren för bedömning som har samlats in i forskningsprojektet (pdf)
  • Beskrivning av samordnad interprofessionell verksamhetsmodell för hantering av läkemedelsbehandling av äldre i hemvård i Lojo. 
• Kontrollista för lyckad medicinering, LOTTA – 8 frågor om dina mediciner (pdf)
  • Kontrollistan är avsedd för läkemedelsanvändare och med den kan man själv eller tillsammans med närstående kontrollera om hans eller hennes läkemedelsbehandling är i ordning. Om man på flera frågor svarar ”ja” eller ”jag vet inte”, ska man ta kontakt med apotek, läkare eller vårdare. Den finska versionen har publicerats i mars 2020. 
• Kontrollista för lyckad medicinering, LOTTA – Så här ska kontrollistan LOTTA används (pdf) 
  • Guide avsedd för läkemedelsanvändare. Den finska versionen har publicerats i mars 2020. 
• Kontrollista för en lyckad läkemedelsbehandling, LOTTA - Bakgrund och motiveringar för yrkesutbildade personer (pdf)
  • Bakgrundsteckning för yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården. Den finska versionen har publicerats i mars 2020.