Uutiset-näyttösivun murupolku sv

Undersökning: Behovet av nya effektiva antibiotika är akut

18.11.2022

Under senaste tio år har både den totala konsumtionen av antibiotika och konsumtionen av bredspektrumantibiotika minskat i Finland. Trots detta har resistensen mot tarmbakterier, så som Escherichia coli, ökat i Finland. På grund av detta finns det behov av effektiva antibiotika som verkar snabbt med en ny mekanism.

I två nya undersökningar (Pyörälä, m.m. 2022, Parviainen, m.m. 2019) utredde man antibiotikakonsumtionen inom öppenvården bland hela befolkningen i Finland under nästan tio år. I undersökningarna utnyttjade man data om läkemedelsinköp och kostnader på läkemedelsersättningar som ersätts med Fpa:s sjukförsäkring.

Undersökningsresultaten visar att man har lyckats minska både totalkonsumtionen av antibiotika och konsumtionen av bredspektrumantibiotika. Trots de goda resultaten påvisar annan forskningsdata att den antibiotikaresistenta (ESBL) tarmbakterien E. coli har ökat i Finland och övrigt i världen under samma tidsperiod. I undersökningarna uppskattar man att betydelsen av gramnegativa tarmbakterier som risk för död har framskridit globalt på ett mycket betydande sätt. I den gemensamma rapporten som Europeiska läkemedelsmyndigheten publicerade 2022 uppskattar man att antibiotikaresistensen har framskridit till en tyst pandemi.

Behovet av nya behandlingsmetoder mot infektioner är akut

Enligt ny forskningsdata räcker inte kontrollerad användning av antibiotika ensam till att hantera antibiotikaresistensen. För att undvika antibiotikabrist och försäkra den moderna hälsovården behövs effektiva antibiotika som verkar snabbt med nya verkningsmekanismer samt nya behandlingsformer mot infektionssjukdomar. Utanpå dessa bör man marknadsföra gamla smalspektrumsantibiotika som verkar mot vissa bakterier, så som penicillin och smalspektrumsläkemedel mot urinvägsinfektion.

– Hotet av antibiotikaresistens berör hälsan hos både människor och djur, konstaterar Eija Pelkonen, överdirektör vid Fimea.

– Utan ett brett urval av metoder och globalt samarbete kan läget beträffande tillgången till antibiotika bli kritiskt redan under de kommande åren. När antibiotikaresistensen ökar kan vår hälsovård återgå till en tid när antibiotika ännu inte hade upptäckts. Då kan också vanliga infektioner bli ödesdigra för patienterna.

Läkemedelsutvecklingen kräver också ekonomiska insatser av samhället

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) tog ställning till hotet av antibiotikaresistensen i sin gemensamma rapport och betonar att man behöver kraftig politisk vilja samt ekonomiska åtaganden av olika aktörer i samhället för att hantera situationen och hitta nya behandlingsmetoder. Den akademiska forskningen saknar finansiering och läkemedelsindustrin saknar ekonomiska incitament för att kunna fortsätta utvecklingsarbetet av antibiotika så att nya effektiva behandlingsmetoder mot bakterieinfektioner äntligen ska släppas ut på marknaden efter flera år.

I Finland verkar en nationell expertgrupp för bekämpning av antimikrobiell resistens (MTKA) med representanter från olika förvaltningsområden. Expertgruppen har publicerat ett åtgärdsprogram för att hantera antibiotikaresistens 2017–2021, programmet uppdateras i denna stund.