GCP - God Klinisk Prövningssed

Version 2, 14.11.2025

Utbildningskraven för den nya versionen av god klinisk prövningssed (ICH E6 R3)

Den nya versionen av ICH E6 R3 som godkänts av EMA publicerades den 23 januari 2025 och trädde i kraft den 23 juli 2025. Ansvariga parterna (sponsor och prövare) ska identifiera nya och uppdaterade utbildningskraven i nya eller pågående kliniska läkemedelsprövningar.

Utbildning ur forskarens synvinkel

Enligt ICH E6 R3:

Prövaren ska vara behörig att ta ansvar för att prövningen genomförs på befogat sätt (Annex 1, 2.1.1). Prövaren ska kunna visa bevis på sin kompetens samt vara förtrogen med korrekt användning av prövningsläkemedlet på det sätt som beskrivs i sponsorns informationskällor (Annex 1, st. 2.1.2). Prövaren ska också har tillräckligt med tid och kompetent personal samt lämpliga lokaler för den tid prövningen pågår för att prövningen ska kunna utföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt (Annex 1, 2.2.2). Om prövaren delegerar uppgifter i anslutning till prövningen till andra instanser, ska prövaren säkerställa att de har tillräcklig information om prövningsprotokoll, prövningsläkemedlet och de prövningsuppgifter som ålagts dem. Utbildningen för personer som utför prövningsuppgifter ska motsvara kraven för de uppgifter som delegerats dem, i synnerhet när uppgifterna överskrider deras normala utbildning och erfarenhet: ”Trial-related training to persons assisting in the trial should correspond to what is necessary to enable them to fulfil their delegated trial activities that go beyond their usual training and experience” (Annex 1, 2.3.2).

Denna mening är viktig: E6 R3 betonar prövningsuppgifter som överskrider personernas normala utbildning och erfarenhet. Hela personalen behöver inte nödvändigtvis ICH E6-utbildning (eller omskolning), utan detta beror på personens roll i prövningen. Till exempel behöver en laboratorietekniker som tar rutinmässiga blodprov knappast någon utbildning alls, medan den ansvariga prövaren grundligt ska vara förtrogen med anvisningen. Biträdande prövare ska utbildas i sina egna prövningsuppgifter, såsom samtyckesprocessen och rapporteringen av biverkningar. När en ny person eller instans får uppgifter i anslutning till prövningen ska man överväga nivån på deras nuvarande erfarenhet i förhållande till dessa prövningsuppgifter.

Samma gäller omskolning. När det allmänna behovet av omskolning fastställs ska man överväga om kliniska läkemedelsprövningar är sedvanliga för personen eller instansen i fråga (t.ex. ofta på onkologi- och hematologiska avdelningar) eller om personen eller instansen endast sporadiskt deltar i kliniska läkemedelsprövningar. I det senare fallet är utbildning för en enskild forskning mer ändamålsenlig. Omskolning ska övervägas varje gång det kommer omfattande uppdateringar i anvisningarna för prövningar, såsom vid publiceringen av den nya versionen E6 R3.

I synnerhet i fråga om ICH E6 förväntar sig Fimea att ansvariga prövare är förtrogna med eller får utbildning i versionen R3, eftersom de är en av de två juridiskt ansvariga parterna i prövningen (tillsammans med sponsorn). Personer eller instanser, till vilka prövaren har delegerat uppgifter för prövningen, behöver omskolning beroende på sina uppgifter. Om personen utför uppgifter för vilka anvisningarna inte har ändrats behövs ingen omskolning. Det är dock sannolikt att största delen av personalen inom den kliniska prövningen i viss mån behöver omskolning på grund av betydande ändringar i anvisningarna. Om prövningsprotokollet och andra anvisningar beskriver de redan delegerade personernas eller instansernas uppgifter på ett heltäckande sätt, kan behovet av omskolning vara mindre.

Tillräcklig utbildning, frekvens och metoder varierar från fall till fall. De ansvariga parterna (prövaren och sponsorn) ska säkerställa att utbildningen och kompetensen är tillräckliga för uppgifterna. Eftersom prövningarna varierar finns det inte endast en rätt lösning.

Eftersom sponsorn ansvarar för valet av prövare/organisation (Annex 1, 3.7.1) har sponsorn ett gemensamt ansvar för att säkerställa att varje forskare är kompetent på basis av utbildning, förtrogenhet och erfarenhet.

Utbildning ur sponsorns synvinkel

Enligt ICH E6 R3:

Sponsorn ska under hela prövningen använda sig av kompetenta personer och tjänsteleverantörer (t.ex. biostatistiker, kliniska farmakologer, läkare, dataanalytiker/datachefer), (Annex 1, 3.4, 3.11.2.1.(b), 3.11.4.2 (a), 3.16.1 (x) (ii), 4.3.2 och Appendix C.3.1.(l och m)).

När sponsorn anlitar tjänsteleverantörer ansvarar den för att bedöma tjänsteleverantörens lämplighet. Sponsorn ska säkerställa att den valda tjänsteleverantören på behörigt sätt kan utföra de uppgifter som överförts till den (Annex 1, 3.6.7). Därför ska sponsorn bedöma om utbildningen av tjänsteleverantörens personal är tillräcklig.

Sponsorerna omfattas av samma utbildningsprinciper som beskrivs i föregående avsnitt om forskare.

Utbildning inom ICH E6 R3

De ansvariga parterna ska förbereda sig genom att jämföra versionerna av anvisningen till exempel med hjälp av en gapanalys eller genom andra metoder som gör det möjligt att identifiera de nya eller uppdaterade utbildningskraven för nya eller pågående kliniska läkemedelsprövningar.

GCP-inspektörerna kan begära denna jämförelse eller motsvarande dokumentation under GCP-inspektionerna och använda dessa för att bedöma om utbildningskraven för ICH E6 R3 har uppfyllts på tillbörligt sätt.

ICH har förberedat engelskspråkigt utbildningsmaterial som finns på ICH:s Training Library webbsidan (Efficacy Guidelines → E6(R3) – Training Materials). Det är viktigt att notera att dokumentation som visar att prövaren och de personer som han/hon har delegerat är behöriga för sina uppgifter baserat på utbildning, introduktion och erfarenhet utgör väsentliga handlingar ("essential records").

Monitorering är ett ICH-GCP-krav i alla kliniska läkemedelsprövningar, eftersom det är ett av de centrala sätten att säkerställa studiens kvalitet och tillförlitligheten i de erhållna resultaten (ICH-GCP(R3) principer 6 och 9, EU-förordning 536/2014 artikel 48). Det är sponsorns ansvar att organisera monitoreringen. Sponsorn ska, baserat på en riskbedömning, fastställa omfattningen och typen av monitorering med hänsyn till studiens särdrag och kritiska kvalitetsfaktorer. Syftet och grunderna för monitorering beskrivs i ICH GCP bilaga 1 punkt 3.11.4. Monitorering kan riktas mot en specifik prövningsplats, men datamonitorering kan också utföras centralt (s.k. centraliserad monitorering). Monitorering kan ske på plats eller på distans beroende på de system som används i studien. Monitorn ska inte vara involverad i genomförandet av studien vid den prövningsplats som han/hon monitorerar (bilaga 1 punkt 3.11.4). Monitoreringsbeskrivningen kan finnas i studieprotokollet (ICH-GCP(R3) Appendix B.12.2 och EU-förordning 536/2014 bilaga 1 D.17 (ad)) och/eller i en separat monitoreringsplan (ICH-GCP(R3) 3.11.4.3).

Version 2, 13.7.2026

Laadun suunnittelu (Quality by Design, QbD) ja kriittiset laatutekijät (Critical to Quality Factors)
Kliinisen lääketutkimuksen laatu on tarkoitukseen soveltuvuutta (Fitness for Purpose). Laatu varmistetaan suunnittelemalla laatu proaktiivisesti osaksi tutkimussuunnitelmaa ja -prosesseja. Laadun suunnittelua pitää toteuttaa ennen tutkimuksen aloittamista ja sen aikana.
Laadun suunnittelu keskittyy tutkimuksen kannalta kriittisiin laatutekijöihin (Critical to Quality Factors) ja niihin liittyviin riskeihin, jotta tutkimuksen tavoitteet toteutuisivat mahdollisimman suurella todennäköisyydellä samalla kun suojellaan tutkimukseen osallistujia ja varmistetaan tulosten luotettavuus. Tutkimuksen osallistujien suojelulla tarkoitetaan osallistujien oikeuksien, turvallisuuden ja hyvinvoinnin suojelua.
Laatutekijät ovat kriittisiä, jos niiden puutteellinen suunnittelu tai toteutus voi vaarantaa tutkimuksen tulosten luotettavuuden ja/tai osallistujien turvallisuuden tai oikeudet. Kriittiset laatutekijät ovat tutkimuskohtaisia. Ne pitää määrittää ennen tutkimuksen aloittamista. Määrittämisessä auttaa ICH E8 (R1) General considerations for clinical studies -ohje. 
Esimerkiksi jos tutkimuksen päämuuttujan tietoja kerätään sähköisellä potilaspäiväkirjalla, se on kriittinen laatutekijä. Tämän takia on tarkoituksenmukaista kohdistaa sähköisen potilaspäiväkirjan hallintaan ja laadunvarmistukseen riittävästi huomiota sekä suunnitteluvaiheessa että tutkimuksen toteutuksen aikana.
Laadun suunnittelussa auttaa myös potilaiden (ja muiden oleellisten sidosryhmien) osallistaminen. Esimerkiksi Rationaalisen lääkehoidon tutkimusverkoston (RATTI) kautta löytyy potilaan osallistumisen tarkastuslista tutkijalle, mitä voi soveltaa myös kliinisissä interventiotutkimuksissa.

Oikeasuhtainen riskiperusteinen lähestymistapa (proportionate risk-based approach)
Kliinisen tutkimuksen toteuttamista tukevien prosessien tulisi olla suhteessa kerättävän tiedon merkitykseen, osallistujien turvallisuuteen ja tutkimustulosten luotettavuuteen. 
Oikeasuhtaista riskiperusteista lähestymistapaa voi toteuttaa esimerkiksi riskien hallinnassa, tietokoneistettujen järjestelmien hallinnassa, tutkimustehtävien delegoinnissa, tutkimuksen monitoroinnissa ja olennaisten tallenteiden määrittämisessä.
Esimerkiksi osallistujan painon punnitseminen voi olla osa henkilökunnan normaalia työtä, jolloin tehtävää ei tarvitse erikseen delegoida tai kouluttaa. Myös laadunvarmistuksen, valvonnan ja riskienhallinnan tarve voi olla silloin vähäisempi. Sen sijaan, jos kyseessä on esimerkiksi vastasyntyneen paino, jota käytetään tutkimusvalmisteen annoksen määrittämiseen, tehtävään liittyy suurempi riski. Tällöin tarvitaan huolellinen riskienhallinta, valvonta, laadunvarmistus sekä tehtävän selkeä delegointi ja koulutus.

Tarkoitukseen sopivuus (fitness for purpose)
Tutkimus, sen prosessit ja tiedot/tulokset ovat tarkoituksenmukaisia, jos ne ovat riittäviä ja sopivia käyttötarkoitukseensa. Tarkoitukseen sopivuus riippuu asiayhteydestä (mm. laatu, tietokoneistetut järjestelmät, toimeksiantajan/tutkijan valvonta).
Esimerkiksi tutkimuksessa kerättyjen tietojen ei tarvitse olla täysin virheettömiä, mutta niiden on oltava riittävän virheettömiä, jotta tutkimuksesta voidaan tehdä luotettavia ja oikeita johtopäätöksiä. Tarkoitukseen sopivuutta on myös se, että käytetään tietokoneistettuja järjestelmiä, jos ne vähentävät virheitä ja helpottavat tiedonhallintaa, mutta ei käytetä liian monimutkaisia järjestelmiä, jos yksinkertaisempikin riittää. Myös tilastolliseen voimalaskentaan perustuva otoskoko on osa tarkoitukseen sopivaa tutkimuksen suunnittelua. Sen avulla varmistetaan, että otos on riittävän suuri luotettavien tulosten saamiseksi, mutta ei tarpeettoman suuri, jolloin osallistujia kuormitetaan turhaan ja resursseja käytetään tehottomasti.

Metatieto (metadata) ja jäljitettävyysketju (audit trail)
Metatieto tarkoittaa tietoa tiedosta. Se on kuvailevaa tai jäsentävää tietoa, joka kertoo jonkin aineiston sisällöstä, rakenteesta, kontekstista tai ominaisuuksista. Metatieto kuvaa, selittää tai muutoin helpottaa tietojen hakemista, käyttöä tai hallintaa.  Metatietoa on esimerkiksi tiedoston nimi, sijaintitiedot, yhteydet muihin tiedostoihin, koko, muoto ja sisällön määritteet.
Metatieto sisältää myös jäljitettävyysketjun eli tutummin audit trailin. Audit trail tarkoittaa jäljitettävyyttä varmistavaa tietoa, joka tallentaa kaikki merkittävät tapahtumat, muutokset ja käyttäjätoiminnot. Se kertoo, kuka teki mitä, milloin ja miksi.

Version 1, 30.1.2026

Kravet på att monitorer, auditörer och inspektörer ska ha direkt åtkomst till källuppgifter förekommer i flera avsnitt i ICH E6(R3), både som ett krav som gäller prövaren (Annex 1 2.8.10, 2.12.14) och som ett krav som gäller sponsorn (Annex 1 3.6.3, 3.16.4, Appendix B.11).

Kravet på direkt åtkomst beskrivs även i EU förordning 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel. I förordningen anges att prövningsprotokollet ska innehålla ett uttalande från sponsorn (antingen i protokollet eller i ett separat dokument) där det bekräftas att prövarna och prövningsställena tillåter monitorering, auditering och myndighetsinspektioner relaterade till prövningen, inklusive direkt åtkomst till källuppgifter och källdokument.

Enligt Guideline on computerised systems and electronic data in clinical trials, avsnitt A6.8 Direct access, ska åtkomsten vara direkt och bestå av skrivskyddad åtkomst, vars innehåll är begränsat till uppgifter som är relevanta för alla personer som deltar i prövningen. Detta inkluderar även personer som har screenats men inte godkänts för deltagande i prövningen. Åtkomsten ska dessutom omfatta tillgång till “audit trail” (fullständig lista över de ändringar som gjorts). 

Den ansvariga prövaren och registeransvariga ska i förväg överväga hur sponsor auditörers och monitorers, samt inspektörers direkta åtkomst till elektroniska klient /patientuppgifter ska genomföras. Om de använda informationssystemen inte ännu stöder denna funktionalitet, bör behovet av en sådan åtkomst beaktas vid nästa möjliga systemuppdatering (eller vid anskaffning av ett nytt system).

Om informationssystemet för närvarande inte erbjuder den tekniska kapacitet som krävs för direkt åtkomst, uppfyller enbart utskrifter inte nödvändigtvis kravet på direkt åtkomst och är inte alltid en tillräcklig metod för kvalitetssäkring av kliniska prövningar. Vid inspektioner har flera skäl till detta konstaterats. Till exempel ingår inte alltid alla relevanta uppgifter i utskrifter, eftersom de kan finnas i olika delar av systemet. Detta kan leda till bristfälliga anamnesuppgifter eller saknade säkerhetsdata. Dessutom syns inte uppdateringar som gjorts i elektroniska källuppgifter efter utskrift (och vice versa), eller så framgår inte ändringarna tydligt. Utskrifter kan också försvinna, vilket i värsta fall kan leda till dataskyddsincidenter eller att kliniska prövningsdata underkänns.

Om direkt åtkomst ännu inte kan ordnas tekniskt, ska prövningsstället hantera denna begränsning i organisationens och/eller informationssystemets riskbedömning. Dessutom ska prövningsstället införa lämpliga tillfälliga åtgärder tills en systemuppdatering kan genomföras (eller ett nytt system anskaffas). Organisationernas interna dataskyddsombud ger stöd i efterlevnaden av dataskyddsbestämmelser. I kapitel 2 i kunduppgiftslagen 703/2023 finns allmänna principer för behandling av kunduppgifter. Om assisterad så kallad ”över axeln åtkomst” används, måste det – ur både kliniska prövningens och prövningsställets organisations perspektiv – finnas lämpliga och godtagbara åtgärder för att bland annat säkerställa tillräcklig spårbarhet. Detta kräver till exempel dokumentation av vem som granskade patientuppgifterna, när åtkomsten skedde, på vilket sätt uppgifterna åtkoms, vilka uppgifter som granskades samt information om hur och var dessa åtkomstuppgifter lagras.
 

Version 1, 13.3.2026

Monitorn ska vara kvalificerad att utföra monitorering (ICH GCP Annex 1, punkt 3.4) och ska kunna genomföra monitorering i enlighet med kraven i ICH E6(R3) (Annex 1, punkt 3.11.4). I praktiken innebär detta bland annat att monitorn ska kunna förstå prövningens källdata samt kommunicera på ett ändamålsenligt sätt med personalen vid prövningsstället. Om monitorn inte kan förstå språket i källdatan kan detta vid en GCP‑inspektion betraktas som otillräcklig monitorering.