En granskning av mediesynligheten och kostnaderna för nya läkemedel – vad lyfter medierna fram?

GLP-1-agonister som används vid behandling av fetma, såsom semaglutid, har fått mycket uppmärksamhet i finländsk media, medan många andra nya läkemedel har uppmärksammats mycket mindre, observerades i Östra Finlands universitets och Fimeas studie. Utifrån de preliminära resultaten fördelas mediesynligheten inte jämnt mellan läkemedel med olika indikationer, och synligheten motsvarar inte alltid till exempel de användarspecifika kostnaderna för läkemedlen eller indikationernas utbredning. 

I forskningsprojektet som genomförs i samarbete mellan farmaceutiska institutionen vid Östra Finlands universitet och Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea granskas hur nya läkemedel har kommunicerats i medierna. Mediesynligheten för nya läkemedel kan påverka uppfattningarna om läkemedel, beslutsfattandet och vilka läkemedel samhällets medel riktas till. 

Till studien valdes läkemedel med tio olika indikationer: GLP-1-agonister som används vid behandling av fetma, läkemedel mot prostatacancer, läkemedel mot Alzheimers sjukdom, ADHD-läkemedel, migränläkemedel, depressionsläkemedel, läkemedel mot Duchennes muskeldystrofi, läkemedel mot MS, läkemedel för behandling av cystisk fibros samt antikoagulanter. 

Under perioden 2013–2024 i sammanlagt 266 nyhetsartiklar i webbmedier och tryckta medier behandlades vissa av de läkemedel som granskas i denna studie. Största delen, 151 nyheter, handlade om GLP-1-agonister, särskilt semaglutid. Den näst vanligaste läkemedelsgruppen som uppmärksammats i medierna var läkemedel mot prostatacancer, som behandlades i 40 nyhetsartiklar. Av dessa behandlade 39 darolutamid. 

De genomsnittliga totala kostnaderna per patient för läkemedel som ersätts från sjukförsäkringen var i största delen av de granskade läkemedlen över 1 000 euro per år. De patientspecifika årliga kostnaderna för GLP-1-agonister, som fått mest medieuppmärksamhet, var cirka 1 200–1 300 euro. De största årliga kostnaderna per patient, cirka 442 000 euro, hade ataluren som används mot Duchennes muskeldystrofi, och som uppmärksammades i fem nyheter. De lägsta årliga kostnaderna på cirka 300 euro per patient hade vortioxetin som används som depressionsläkemedel – läkemedlet behandlades i två nyheter.

Av de granskade läkemedlen hade vortioxetin det största antalet användare, i genomsnitt cirka 57 000 per år. Till exempel semaglutid hade cirka 31 000 användare per år, medan ataluren har haft endast enstaka användare i Finland.

De första resultaten från forskningsprojektet presenterades på konferensen FIP World Congress of Pharmacy and Pharmaceutical Sciences i Köpenhamn 31.8–3.9.2025. Resultaten ger en antydan på indikationerna för de läkemedel som särskilt lyfts fram i finländsk journalistisk media, till vilken grad dessa läkemedel rapporterades och hurdana deras användarspecifika kostnader är i Finland. I studien granskades mediesynligheten hos läkemedel som släppts ut på marknaden från och med 2014. I de följande faserna av studien fördjupar man sig i med vilka innehåll och metoder man kommunicerar om nya läkemedel i medierna.

Studien finansieras av FPA.

Mer information:

Lasse Alajärvi, forskardoktor, Östra Finlands universitet, [email protected]

Leena Saastamoinen, forskningschef, Fimea, [email protected] 

Projektets UEF Connect-sidor (på finska)